2006-06-01
Klara som en Rymdkapsel
”Discovery´s kapslar hette Anna, Betty och Clara.” står det på sidan 156 i ”År 2001” av Arthur C. Clarke. Betty Boom Boom som har en kär vän, en nära släkting, en älskade, som heter Klara Betty Anna ser plötsligt var denna någon kommer ifrån. Herregud, tänker Betty B.B. när hon läser den meningen och känner fiktionens vingar, men även historiens och framtidens, slå häftigt. Herregud! Klara Betty Anna är ingen annan än Discoverys tre kapslar. Att det står om dem lite nedlåtande: ”…[kapslar till rymdskepp] fick i allmänhet kvinnonamn, kanske i insikt om det faktum att de ofta nog kunde avslöja sig som tämligen oberäkneliga personligheter.” det ignorerar Betty B.B. för hon ser det som Arthur C. Clarke inte ser. Anna Betty och Klara går utanpå rymdskeppet, utanpå det stålblanka skrovet och stirrar ut i rymden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ditt inlägg fick mig in på en ny omloppsbana runt Discovery och fettforslandet. Här kommer världsrymden längsta kommentar som egentligen är en uppsats.
PROGRAMKONFLIKT: 2001
Om moderskap i rymdens tidsålder
Biologisterna och livmoderfeministerna har länge använt själv moderskapet som ett argument för könens skillnader, samt hur vi styrs och agerar utifrån våra kön. Biologiska impulser som ska göra kvinnan lämpad att bära och ta hand om ett barn sägs orsaka allt från känslighet och irrationellitet till kvinnors underordning på arbetsmarknaden (som ska uppvägas med avlönat hemarbete eftersom kvinnors biologiska uppgift består i att sköta om både barn och hem)
På andra sidan skalan, hos likhetsfeministerna motsätter man sig denna uppfattning och ser moderskapsbiologismen som ännu ett sätt att acceptera och tillstyrka orättvisorna mellan könen. Men moderskapsfrågan skapar här en ambivalens, eftersom man vill reducera och åsidosätta graviditeten just i rollen som en pekpinne för att kvinnor ska vara hemma med barnen och inte en del av arbetsmarknaden och därmed makten, att bära barnet är heller inget som går att fördela jämställt mellan könen.
Samtidigt som graviditeten måste få ses som något viktigt och värdefullt för kvinnor som väljer att skaffa barn, något som faktiskt är helt kvinnligt hur illa det än rimmar med likhetsidealet.
Samtidigt som samhället skapar en normativ press för modern att uppleva graviditeten som en mening med livet, känna närmast en andlig kontakt med sitt barn, och skulden om inte detta sker.
I mitt försök att närma mig detta ämne har jag utgått ifrån diktsamlingen Forsla Fett av Aase Berg, som handlar om graviditet, förlossning och moderskap. Samt boken År 2001: en rymdodyssé av Arthur C. Clarke och filmen År 2001: ett rymdäventyr av Stanley Kubrick, som citeras och alluderas i Forsla Fett.
Aase Berg inleder sin diktsamling med ett kargt konstaterande och på samma gång känslostarkt yttrande i fallande skala.
Jag –
är –
rädd
Orden kommer från HAL 9000, den superdator som i År 2001 fungerar som gränssnittet mellan rymdskeppet Discovery och dess besättning. En felande länk mellan människa och maskin. HAL är konstruerad för självstyrande, en artificiell intelligens, vilket betyder att den självrådande fattar beslut om rymdskeppets kurs och funktioner ombord, men är samtidigt och främst programmerad att lyda besättningens order.
HALs höga intelligensnivå gör dock att den uppnår eget medvetande, vilket till slut resulterar i en konflikt mellan det automatiska agerandet och det autonoma. HALs förstånd kortsluts och besättningen måste koppla ur dess medvetande handgripligen. I Bergs dikt Hal tid återkommer samma motiv:
När odöd Harey låsts i kapsel
som slungas ut i kosmos skum
och den dementa datorn sjunger
sin plancktidssång i viktlöst rum
Det frosch
Det - - -
krasslar
Den dementa datorn HAL kopplas till födelsen, kapseln som slungas ut i kosmos skum.
(Plancktiden antas vara det kortaste tidsintervall som har någon mening inom kvantmekaniken. Frosch är namnet på en stråkes nedre del, närmast handen. Harey är namnet på en karaktär från boken och filmen Solaris som på många sätt är besläktad med År 2001, men detta väljer jag att inte lägga in i tolkningen.)
Jag tänker att det handlar om konkurrensen mellan medvetenheten, dvs. hjärnan som med all sin insamlade informationsmängd tror sig ha makten och kontrollen över kroppen, och på andra sidan moderkroppen som en förprogrammerad maskin, där bestämda främmande funktioner initieras och åsidosätter medvetenheten. Moderskapet som en självstyrande mekanism i den egna kroppen. Inunder detta program anropar ändå intelligensen, den artificiella intelligensen som vill bryta upp genom alla moderkoder. Det är HAL som blir galen och förlorar förståndet eftersom huvudet och självmedvetandet kolliderar med den underliggande programvaran.
Det är den medvetna intelligenta kvinnans konflikt med modersmyten när den inträder i den egna kroppen. Jag tänker att det handlar om viljan att göra upp med detta dilemma.
Arthur C. Clarke skrev År 2001 samtidigt som Kubrick arbetare med filmversionen, som i sin tur var baserad på en novell från 1950 av Clarke vid namn The Sentinel,
Tidigt i arbetsprocessen med 2001 hette HAL egentligen Athena och bar en kvinnlig syntetröst till skillnad från den manliga som superdatorn bär i slutversionen. Det kan finnas en anledning till detta könsbyte. Discoverys rymdkapslar är nämligen döpta till Anna, Betty och Clara, något som förklaras såhär: ”(kapslar till rymdskepp) fick i allmänhet kvinnonamn, kanske i insikt om det faktum att de ofta nog kunde avslöja sig som tämligen oberäkneliga personligheter.” En tämligen sexistiskt liknelse, så varför fick då inte HAL, den mest oberäkneliga personligheten av alla på Discovery, behålla sitt kvinnonamn? En tänkbar förklaring är att rymdkapslarna bara är mekanik och inte intelligens, (kvinnornatur i År 2001), där HAL är en intelligent mekanism (mansnatur i År 2001).
År 2001 är ett sådant verk som man kan tolka åt många olika håll och också använda till många olika syften. Ett verk att spegla sina dubbla ansikten i. Bergs ansikte kanske bara är mitt ansikte i den spegeln, men allegorien förtjänar att fullföljas.
I slutet av Forsla Fett återkommer HALs rädsla som moderns rädsla:
Jag var rädd och bar dig över rädslan, barn
Upplösningen här lyckligare och hoppfullare, konflikten uppklarad utan den dödliga utgång som förekommer i År 2001. Dragkampen mellan förståndet och kroppen drev inte jaget till en oförenlig dubbelnatur. Dock delades kroppen i två, moderskeppet och rymdkapseln som slungas säker och uppfångad i kosmos skum. Naturen sköter sig själv även i rymden. En mamma slickar sitt föl från rymddammet.
Oj... Jag tackar och bugar för denna essä. Det underliga med alla tankar är att när de väl slungas ut (i rymden) så visar sig någon annan redan ha en koppling till just den tanken. Som om alla tankar bara var ett enda stort nät som man råkar göra sig påmind i....
Jag är lite bakis i dag efter Fantasins releasefest av nya numret Konstruktion, så jag får ligga här i min lyckliga dimma och fundera över dina tankar en stund.
Skicka en kommentar